Göteborg, historien om mötesplatser – ett högskolearbete

Inledning, teori och metod

Mötesplatser, platser där människor möts, våra torg, gaturum, gallerior och arenor är en så avgörande del av hur vår stad utvecklas. Här ska historien få spegla hur vi möts och ger liv till vår stads utveckling. En beskrivning av mänskliga mötesplatser i Göteborg genom att berätta om hur dessa uppstått och deras syften.

De offentliga rummen har förstås mycket samma drivkrafter som annan arkitektur. De är symboler för makt, identitet och religion, de influeras av tidens ideal för hälsa och njutning, de påverkas av stiltyper för omgivande hus. Det finns dock två helt motsatta tendenser för dem. I det ena fallet så har man mycket ont om plats innanför försvarsmurarna och vill göra det svårt för den som anfaller och får då smala gränder, gator som böjer sig och vindlar fram och små marknadstorg etc. Detta är kännetecknande för Gamla stan i Stockholm, stora delar av Tokyo (trots att mycket är nybyggt efter omfattande bombningar) och mängder av städer över Europa. I det andra fallet önskar en härskare, religiös ledare ha kontroll över många människor samtidigt och skapar stora torg och samlingsplatser, breda avenyer etc. Detta gäller Tempelplatser i Egypten, Petersplatsen i Rom och stora paradtorg i Moskva och många andra ställen. Den här uppsatsen grupperar våra mötesplatser efter tre huvudsyften: politiska, affärsmässiga och fritidsinriktade.

Läser man en beskrivning av det utmärkande för spännande torg runt om i världen kan man samla på sig en ganska gedigen lista med vad som är utmärkande för dem. Det kan vara statyer, fasader, visuell harmoni, stadsplaneringsideal, centralpunkt, ceremonier som genomförs, proportioner, stenarbeten, form, träd och grönska. Det efterföljande arbetet har inte som syfte att skapa någon fullständig beskrivning av Göteborgs offentliga rum utan istället skapa en röd tråd för stadens miljöer och hitta det mest utmärkande och de historiska rötterna för dessa egenskaper.

Beskrivningen börjar med att försöka skapa en struktur kring stadens framväxt och sedan byggs det på med mer djuplodande beskrivningar av olika delar av det offentliga rummet. I denna del används då också de tre perspektivena beroende på syftet med mötesplatsen. Politiskt, affärsmässigt eller för fritiden.

 

 

Göteborgs framväxt

STADEN vid havet, Hagman (2008) får vara lite av en utgångspunkt för denna del.

”Mellan bergen, på de sänka ängarna med vassruggar och snedblåsta enbuskar, byggdes den dansksäkra fästningen Göteborg. Konsulter seglade från Holland för att skära kanaler i leran. Så småningom uppstod en liten stad bakom de mörka murarna.”
Hagman (2008)

Det var ingen stor stad, det var inga fantastiska hus som uppstod där bakom de kraftfulla befästningsverken. Däremot är gatorna för tidsperioden relativt breda och man har anammat en rutnätstruktur som liknar den vi har idag. Gustav Adolfs torg  finns med från tidigt. Ett stort torg där någon som talar kan nå många.

Försvarsförmåga och handelspunkt för framför allt sjöfarten vet vi med säkerhet att det var viktiga drivkrafter för hur staden skulle skapas. Planeringen uppbyggd för snabb transport mellan olika delar av försvarsverken och de planerade mötesplatserna väl ägnade att samla trupper och dela ut order. Att handel uppstod vid portar, där båtarna la till, vid de skapade torgen, men också i flera av gaturummen är ett antagande som kan göras men något denna uppsats inte tar på sig att bevisa.

https://www.goteborgshamn.se/FileDownload/?contentReferenceID=7759

Göteborgs historia är intimt förknippad med hamn och sjöfart så  denna berättelse om mötesplatser blir inte fullständig utan att berätta om hamnar. Stora hamnkanalen anlagd på 1620-talet var Göteborgs första hamn. Dessa stenkajer som vi idag kan se ganska oförändrade kunde dock inte användas av de stora båtarna utan det var en form av pråmar som förde in lasten från segelskutorna. Även om det inte kommer riktigt kronologiskt tänkte jag här också ha med den franska frihamnen som låg vid nuvarande packhuskajen på 1700-talet och stenpiren som 1845 var den första riktiga älvhamnen för stora moderna ångdrivna båtar.

Även södra älvstranden ut mot havet hade tidigt gott om bebyggelse, små hamnar, verksamheter etc som började växa bara tiotalet år efter att Göteborg bildats. 1759 var Allmänna vägen en mycket trafikerad pulsåder genom förorter som nästan  var på väg att gå om Göteborg i befolkning.

”Naturligtvis. De västra stadsdelarna på 1800-talet var också smutsiga, kolerahärjade, brännvinsplågad fattigruckel. Svälten hölls i bästa fall undan av välgörenhetsångkök där en pollett berättigade till moraliska förmaningar och en plåthämtare fylld med med havregrynsvälling eller ölsoppa.”
Hagman (2008)

Borta vid Älvsborgsbrons fäste, där nedanför ligger Rödas sten som numera blivit som en kulturell mötesplats. Röda sten är kanske en gränssten mellan Sävedals och Askims härader med anor tillbaka till 1200-talet. Strax innanför låg 1300-1600 Gamla Älvsborg (Älvsborgs slott) som var en betydande betydande försvarsanläggning.

1865 började man diskutera en bred gata, en aveny, söderut från vallgraven. Avenyn sträckte sig till att börja med fram till Lorensbergsparken men från och med jubileumet 1923 så avslutades Kungsportsavenyn med Götaplatsen. Under denna period växer också stenstaden fram med många ganska höga hus. Vasastaden bildas.

Tar man sig ännu  längre ut från centrum har olika delar sitt ursprung i olika byar eller gårdar som ibland kan vara tydligt äldre än Göteborg. Örgryte är en gammal by, Bagaregården var under en lång period ett landeri och bebyggdes med landshövindgehus och villor under början av 1900-talet, Gamlestan har sin föregångare i Nya Lödöse som anlades 1473.

De politiska mötesplatserna

Med utgångspunkt, en av de första samlingsplatserna, stadens styrelse placering och följande gatunätet och Göteborgs stora paradgata så beskrivs här ett antal mötesplatser av politisk betydelse.

Gustav Adolfs torg är ett stort torg som ofta är öde numera, det är också ett torg med lite utsmyckning och få andra funktioner än som mötesplats. Det kan dock säkert titta tillbaka på livfullare perioder. På två sidor är det omgivet av byggnader för stadens styrelse. Rådhuset liggande väster om torget består av en del som stod klar 1672 och

skapades av  Nicodemus Tessin och en del som stod klar 1936 och skapades av Gunnar Asplund. På grund av arkitektens genialitet så är den mycket nyare delen lika arkitektoniskt intressant. På norrsidan av Gustav Adolfs torg ligger Börshuset invigt 1849 åt stadens börssällskap och idag använt bland annat för kommunfullmäktiges möten. På södra sidan finns stora hamnkanalen och på östra Nordstans shoppingområde. Det är verkligen Göteborgs politiska centrum även om det kräver en rejäl storlek hos en manifestation för att den inte ska försvinna i dess storlek. Intillliggande Brunnsparken är Göteborgs viktigaste knutpunkt och ofta står de stora strömmarna av människorna där i starkt kontrast till det öde torget.

Ifall man följer Östra Hamngatan och den igenlagda kanalen söderut 400 meter så kommer man till Kungsportsplatsen, där stadens huvudport Kungsporten låg. Där har skapats en mycket oregelbunden mötesplats med flera flikar, där affärsgator, kollektivtrafik och Avenyn möter varandra.

Avenyn är  en plats för manifestationer  med allt från stora demonstrationer, pridefestivaler, till en plats där supporterklubbarna värmer upp inför olika matcher. Här ger Chalmeristerna Göteborgarna sitt humoristiska perspektiv på politiken med den årliga kortegen och ofta blir stora delar av gatan åskådarplats när något uppträdande vid Götaplatsen lockar riktigt mycket publik. Även om många av husen är av nyare datum kan man nog ändå hävda att den präglas av den omgivande 1800-talsstaden. Det är en paradgata med stor kraft, en viktig del av Göteborgs politiska liv vare sig det handlar om kulturella eller ekonomiska perspektiv på politiken.

Götaplatsen längst upp på avenyn skapades huvudsakligen som del av Jubileumutställningen 1923. Här ligger konstmuseum, teater, konserthus och bibliotek och skapar ett kulturellt centrum för Göteborg. Ett centrum med starkt arkitektoniskt sammanhang, från Konstmuseets trappa finns en kraftfull utsikt in mot stadens centrum som har en rent symbolisk kraft.

Det finns dock kvar ett komplement när det gäller politiska mötesplatser i form av Järntorget. Det är här arbetarrörelsen har sin bas i staden med hus som hyser flera viktiga organisationer av facklig eller politisk natur. Det är ett varierat torg med många olika skulpturer och vackra körsbärsträd på våren. Det fungerar som en mycket viktig kollektivtrafikpunkt men det går nog att påstå att den funktionen ändå inte tar över. På norrsidan finns Folket hus som byggdes 1949-55 och i söder finns Louis Enders praktfulla jugendhus från 1893. I öster  finns bland annat ABF i ett hus från 1959 och i väster startar långgatorna som har blivit ett område som lockar i allt större utsträckning.

Affärslivets mötesplatser

Namnet Kungsgatan (Konungzgatan) fastslogs redan 1621, det betyder den äldsta Kungsgatan i Sverige. Denna gågata har varit Göteborgs främsta affärsgata sedan lång tid tillbaka. Dess ställning som detta har dock det senaste varit klart hotad av trenden mot gallerior och Östra Nordstans ständigt ökande attraktion. Denna gata får ändå utgöra som ett centrum för Göteborgs affärsliv där en ligger som en gata som knyter samman våra olika sorters affärsverksamheter. Längst i öster slutar den bland NK, gallerior och mängder av affärer som nästan hänger ihop med Östra Nordstan medan den längst i väster slingrar sig fram mot Järntorget. Ungefär mitt på finns Domkyrkan och en mycket frekventerad spårvagnshållplats.

Nordstan, där dess tidigare namn ”Östra Nordstan” visar dess placering och dess närhet till Centralstation och Brunnsparken gör att den har stora strömmar av människor som gör diverse viktiga ärenden i dess affärer. 1967 startades ett stort citysaneringsprojekt här och åtta stadskvarter fick överbyggda gågator mellan sig. En av de första stora gallerierna startades. Till skillnad från många senare uppkomna gallerior är inte biltillgängligheten det primära sättet att ta sig dit

Strax söder om Kungsgatans östra delar ligger Kungstorget som är ett salutorg som dock är måttligt välbesökt. Viktigare som mötesplats för affärslivet är istället Saluhallen, den största saluhallen i Göteborg, något som tillhandahåller ett utbud som kompletterar de vanliga affärerna.

Järntorget som nämndes tidigare fyller också en funktion som en knutpunkt för ett restaurang och affärsliv som har en större andel mindre och mer udda verksamheter än exempelvis Kungsgatan. Söderut går Linnegatan som är restaurangdominerad men där det också finns en hel del butiker. Linnegatan skulle kunna beskrivas som en aveny även om den inte ens är i närheten av lika bred och rak som Kunsgsportsavenyn. Husen utefter gatan består till stor del av ungefär 7 våningar höga bostadshus byggda i början på 1900-talet. Österut går Haga Nygata som är en kafédominerad gata som också har många småbutiker där man kan köpa allt från textilier till olivolja.Haga är en gammal arbetarstadsdel som under perioder skådat mycket misär, den domineras numera av landshövdingehus uppförda under början av 1900-talet då äldre och mindre trähus har ersatts i stora utsträckning.

Frölunda torg (1966),  Backaplan (1969) och Sisjön (2000) är  exempel på mer perifera knutpunkter för affärslivet.

Fritidens mötesplatser

goteborgsoperan

Göteborgsoperan: By Krm500 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3475056

Järntorget med Folkets hus, Draken mm erbjuder fritidsutbud, Linnegatan, Avenyn med uteställen,pubar och restauranger erbjuder också mycket för fritiden men dessa ställen har redan nämnts. Lilla Bommen med operan blir det första viktiga komplementet med mötesplatser med fokus på våra fritidsaktiveteter. I närheten av  operan finns restauranger, aktivitetshus och ett marinmuseum så här fungerar Östra hamngatan som en förlängning av vår paradgata ända ned till där vår nybyggda Opera (1994) speglar sig i älven.

Sedan får vi gå tillbaka tillbaka till jubileumsutställningen 1923 och att Götaplatsen kopplades samman med två nysatsningar inom fritidsområdet: Nöjesfältet Liseberg och Svenska mässan. Korsvägen där mellan dem har varit en mycket bildominerad knutpunkt men det finns redan tecken på att det kan bli en mer fritidsorienterad mötesplats. Skånegatan norrut från Korsvägen brukar benämnas evenemangsstråket. I en annan del av staden skapades Göteborgs botaniska trädgård vid samma tidpunkt. Alldeles i närheten av botaniska trädgården ligger göteborgs särklasssigt största park som som skapades 1880 av köpmannen August Kobb. Parken är av typ engelsk park med stora gräsmattor med stora träd i kanterna och på dessa. I den nordliga änden av Slottskogen finns Linneplatsen som är den södra änden av Linnegatan.

Långedrag med Göteborgs kungliga segelsällskap och Saltholmen med skärgårdsbåtar, småbåtshamn mm förtjänar också att omnämnas. Långedrag omnämns först som ett salteri och fiskehamn på 1700-talet och det var sillruschen under denna period som fick det att skapas väg ut dit och att området växte till sig. Numera omges området främst av stora fina villor och båt för fritid är helt i fokus.

Slutsatser

De riktigt långtgående slutsatserna kring ifall Göteborg har tillräckligt med mötesplatser, att mötesplatserna är av rätt sort, att arkitektur och historia stärker dessa mötesplatser och gör dem mer värdefulla. Dessa frågor överlämnar jag till läsaren att göra, det insamlade materialet räcker inte för säkra slutsatser kring detta. Jag nöjer mig med att diskutera lite i utkanten kring vilka bidrag kan historien ha gett våra mötesplatser? Finns det mötesplatser av alla typer som behövs?  Finns det områden som har dåligt med vissa typer av mötesplatser?

I uppsatsen dyker historiken av att vara en stark försvarsposition upp upprepade gånger. Påpekas dock att det inte handlar om den svårtillgängliga platsen där en härskare kunde gömma sig och klara långvarig belägring. Det handlar om en stark garnison som ska kunna anfalla fienden men behöver en skyddad position att återvända till. Detta kan ha influerat och vara skälet till att Göteborg valt många öppna, breda och stora torg samt gaturum. Även de holländska arvet med kanalerna och affärsmöjligheterna kopplade till hamnen återkommer på flera sätt. Olika delar av staden har sin huvudinfluens från olika tidsepoker och även om få av husen innanför vallgraven har anor långt tillbaka så har många av de offentliga rummen anor bakåt ända till 1600-talet.

Har Göteborg mötesplatser av alla typer som en stad behöver? Det är nog en fråga som besvaras med ja för vid genomgång ovan så framgår det att det finns ett utbud av de mest skilda slag. Däremot ger genomgången ett starkt intryck av att olika sorters mötesplatser är spridda på mycket olika ställen i staden. Detta är dock inte på något sätt bevisat med materialet ovan utan kan bero på hur urvalet av exempel gjorts. Frågan om bra distribution av mötesplatserna får lämnas obesvarad. Det går dock att konstatera att vissa delar av staden har mycket långt till mötesplatser av ett visst slag.

Källförteckning

  • Fazio, M., Moffet, M. &Wodehouse, L. (2014) A world history of architecture. 3 uppl., London, The McGraw Hill Companies Inc.
  • Mattsson, Birgitta Kyrö (2011) Gator och torg i mitt Göteborg, Tre Böcker förlag.
  • Hagman, T., Wedel K. (2008) Staden vid havet, Värnamo, Bokförlaget Max Ström.
  • https://www.goteborgshamn.se/om-hamnen/hamnenshistoria/

Arena skapad av pepparkaka

Ni ska skapa en arena, vilken förebild ni använder är det fritt att välja: Skarpe Nord, Mimershallen, Ullevi, Gamla Ullevi, Scandinavium ….. Arbetet ska förberedas under en lektion, byggas under en lektion och slutföras och dekoreras under nästan en lektion.

Byggmaterialet består i första hand av ett färdigt pepparkakshus där ni får omforma, skära och sen klistra ihop de olika delarna. Därutöver så får ni:

  • Boka in er på extra delar ur ytterligare pepparkakshus.
  • Beställa en pepparkaksbit med den maximal ytan: 200 cm^2, för denna måste ni göra en mall
  • Vit glasyr, strössel, diverse glasyr (i begränsad mängd), plastfilm, och det kommer finnas ett litet utrymme för att beakta önskemål som framförs i god tid.

arena

Denna artikel handlar om ett ”pepparkakshus” som föreställer Ullevi. Flera delar av centralt innehåll går att öva sig på för denna uppgift men detta kriterium upplevs som centralt.

  • Planering, avgränsning, genomförande och redovisning av arkitekturuppgifter.

Det finns flera moment av beställning och leveranskontroll som är vanligt i samband med byggen. Tidplanen är på flera sätt mycket tydlig men innebär utmaningar när det gäller att hitta bra arbetsfördelning. Förutom själva arenan gjord med pepparkaka ska ni också ha en powerpoint som berättar om hur ni tänkte och vad ni gjorde.

 

Uppstarten gjord


Det har jobbats en hel del


Ganska sköna resultat?!