Torg i Kungälv – en analys

Wikipedia File:Kungälvs kyrka, den 27 juni 2006.JPG

Wikipedia File:Kungälvs kyrka, den 27 juni 2006.JPG

Kungälv har två torg: Gamla torget och Nya torget eller finns det fler ”inofficiella torg”. Området mellan Maxi och affärerna in mot stan där det står en stor Container för Mammografi undersökningar, är det ett torg? Ytterby, torg? Fler. Behövs det fler torg? Är det några flera planerade?

Nu ska vi analysera torgen?

  • Avgränsning: Hur kommer man till torgen? Hur ser avgränsningarna ut? Skulle det behövas fler sätt att ta sig dit? färre? Är avgränsningarna bra och trevligt utförda?
  • Gestaltning: Vilka former har torgen? Vilka färger används? Vilka material? Vad används torget till? Stödjer utseendet denna användning?
  • Marknadsföring: Hur märker man att torgen finns? Lockas man att besöka torgen på något sätt? Vilken marknadsföring görs av funktionerna på torget?

Följande examensarbete visar att man kan analysera torg ganska djupt och fundera kring hur aktiviteten på torget är etc. ”Analysis of Activity Patterns and Design Features Relationships in Urban Public Spaces Using Direct Field Observations, Activity Maps and GIS AnalysisMel Lastman Square in Toronto as a Case Study”. Här kommer en lista över olika sätt att analysera: Workshop 1: Methods of Analysis.

Det är lämpligt att först göra en gedigen analys och skriva ner och sen börja fundera på hur man borde förbättra. Vilka torg ska prioriteras? Vilka saker är viktigast att förbättra?

Annonser

Torg, ett första exempel på analys av rum

Det  generella arkitektreceptet: Lokalisering, gestaltning och marknadsföring bör nog modifieras med att lokalisering byts mot avgränsning när vi talar om rum. Som ofta med starkt förenklade recept och procedurer så kan de förstås ha alternativa utformningar och skulle vi tala om samhällets mötesplatser så skulle vi bli tvungna att byta tillbaka till att lokalisering är viktigare än avgränsning att fokusera på. I verkligheten måste man ta hänsyn till båda samtidigt men ett tag framöver ska vi ändå fokusera på följande recept och sen förtydliga och studera detaljer. Traditionellt sett har man inte heller sett allmänna platser som något som behöver marknadsföras men det behålls i receptet för det är nog en aspekt som bara blir viktigare.

  1. Avgränsning
  2. Gestaltning
  3. Marknadsföring

Vi ska alltså fundera kring hur man bör avgränsa ett rum? hur ska människor komma till det?

Vi ska alltså fundera kring hur rummet ska gestaltas? vilka funktioner ska det ha? vilka färger? vilka former?

och sen ska vi fundera på vad marknadsföring av ett rum innebär?

Första exemplet blir ett torg.

PRESENTATION

Vi specialstuderar lite olika presentationer som kan förekomma i arkitektrollen som en fortsättning till Lite om presentationsteknik. Presentationer har förstås olika målgrupper: investerare, byggpersonal och slutkunder men det kan också vara allt från små informella presentationer på mässor och fester till långa gedigna på över timmen med mycket frågor. Många presentationer kan också köras inför chefer och kollegor innan det blir dags för den avgörande presentationen. Den här kursen ska utnyttja Öppet hus och ett antal andra tillfällen för att erbjuda flera olika sorters presentationssituationer.

  1. Den första presentationen har en bred målgrupp med allt från investerare till kunder men ska göras som en första presentation inför kollegor och chef.  Cirka 4 minuter lång med maximalt 5 minuter.
  2. Alla ska förbereda några korta presentationer för bara några få som lyssnar där de berättar om en modell, arkitektur, kursen, gestaltning, kafeer. Dessa ska användas inför varandra och på öppet hus.

”We will rock you” visar ett flertal posters med presentationer av arkitektidéer.

Musical inspired design är grunden för ”2nd quarter – Architectural Thesis presentation” en beskrivning av hur en designidé växer fram.

Multifunktionsarena

Det här är är det första stora individuella projektarbetet i kursen. Det unika uttrycket blir då förstås en viktig del av arbetet men för detta arbetet finns det extra belöningar i att själv skapa samarbeten. SketchUp erbjuder ju möjligheten att importera byggnadsdetaljer som kan användas för omfattande utbyten och samarbeten kring att skapa läktare, omklädningsrum, hopptorn, pool, utsmyckning, trappor, ……… Att man i sin modell har med många importerade detaljer kommer att ses som extra bra, då arkitekter behöver kunna samarbeta även i en konkurrenssituation. Inte för att det här innebär någon konkurrens mellan er elever men det kan ju upplevas så.

(När kursen inte tar upp lokalisering och möjligheterna att lägga in kartbild i SketchUp så är det en lämplig komplettering av uppgiften.)

Uppgiften:

Du ska med SketchUp skapa en 3D modell av en arena. Komplettera med PowerPoint så att du presenterar en multi-Arena som med så stor flexibilitet som möjligt kring

  • Form
  • Funktion
  • Teknik

Spännande former, flexibel och bred funktion och smarta tekniska lösningar kommer att bli en allt viktigare del av att lyckas lansera sina byggprojekt.

Anläggningen hade därför också som mål att eftersträva:

  1. Så många möjliga avgränsningar av rum som möjligt. Glöm inte bort ljud, ljus, vatten ….
  2. Så många syften som möjligt, dvs många olika sporter, marknader, föreställningar ….
  3. Den ska ligga på Kongahällatomten. Publiken mfl max 15000. (Lokalisering är något som bör modifieras i framtida kurser allt eftersom Kongahällatomten blir allt mer använd)

Det gav därmed nedan ett utmärkt exempel på hur stor bredd, flexibilitet och funktionalitet en anläggning kan ha. Den ger därmed en utmärkt startpunkt för tankegångar och diskussioner kring hur form och funktion bör hänga ihop.

Uppgiften ger möjlighet att visa upp sin förmåga för egentligen alla kursens betygskriterier men som en hjälp till fokus så lyfts följande två kriterier som de viktigaste för arbetet.

  • Gestaltning av rum, såväl invändiga som utvändiga, i första hand offentliga men även privata.
  • Planering, avgränsning, genomförande och redovisning av arkitekturuppgifter.

Nedan följer ett antal whiteboard fotografier kring den kreativa processen som använts i tidigare kurser. Den här gången är det tänkt att ni ska genomföra även denna del på egen hand. Ni får dock, ni till och med uppmanas att söka er frivilliga samarbeten.

Följande utdrag ur betygskriterierna lyfter jag för att visa vilka förmågor ni bör visa. Det är A kriterier så för de flesta av handlar det om något att sträva mot ifall de känns svårförståeliga.

Eleven planerar, organiserar och genomför efter samråd med handledare förslag inom byggnads-, planerings- och förändringsprojekt vad gäller rumsgestaltning. Under arbetet sammanställer eleven olika inredningsenheter till en helhet samt anpassar efter samråd med handledare sin process till eventuella nya förutsättningar. Resultatet är gott med tanke på funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet. Eleven utvärderar sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Dessutom gör eleven en välgrundad jämförelse av sitt eget arbete med andras när det gäller funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet.

Eleven använder med säkerhet begrepp, uttryckssätt och verktyg som används inom kunskapsområdet för att åskådliggöra sina tankar och idéer. Dessutom använder eleven med säkerhet olika presentationstekniker, såväl manuella som digitala. Eleven motiverar utförligt och nyanserat sina val av presentationstekniker.

Tidigare delar av kursen ska ha gett er insikter om vad som avses med dessa kriterier.

  • Introduktion, historia, olika sorters rum – ska gett insikter kring vad som krävs inom funktion, ekonomi, estetik, teknik och hållbarhet
  • Kafeprojektet, pepparkaksprojektet – ska ha gett insikt i planerings och förändringsprojekt och hur den kreativa processen fortsätter gång efter gång.
  • Analysprojekten (torg, kontorsmiljöer, lekplatser) – ska ha förberett er så ni kan göra analyserande (syntesiserande) texter som både tar fram idéer och beskriver dem på ett nyanserat sätt.

 

20131108-113611.jpg

20131108-113731.jpg

20131108-113821.jpg

20131108-114152.jpg